Åh, jag är så himla irriterad på halva min klass! Alla förväntar sig att jag ska vara långt fram i matten, att jag ska vara bäst på allt och allt och allt! Men det är jag inte! Jag tycker bara det är ul, men jag är inget underbarn!

Så om ni är klara med matten före mig, sluta säga "Yes! Jag blev klar före Elisabeth!". Ni kanske tror det är kul att alltid bli kallad bäst och så, men det är inte därför jag vill att folk ska gilla mig, m.m Det är inte som ni tror.

Jag vill inte vara bäst på allt! Jag vill inte bli kallad för det jag inte är, även om det är menat som en komplimang!

Visst kan man säga att någon annan är duktig, men att börja jubla när man är klar före någon tycker jag är att överdriva.

Man känner press på sig hela tiden, för det känns som att vissa kommer sluta bry sig då.

Bara sluta, okej?

(Detta gäller inte alla)

Men kram ändå

Det var en av rubrikerna i Metro idag. Jag läste inte själva artikeln, men fick ändå många tankar. Hur kommer det vara i hens liv framöver? Hen har ju aldrig haft chans att träffa sin förälder-och kommer aldrig få någon chans till det. Fast bebisen hade ju ändå tur som överlevde. Jag vet inte om båda dog, ska läsa det senare, men jag hoppas bara det var en.
Lycka till, bebis!

Hoppas du inte har missat den här succén!

Det är den mest spännande bok jag har läst.

Man avslöjar nästan för mycket om man berättar vad den handlar om, men gå och köp/låna den NU om du inte har läst den!!!

Häromdan när jag åkte snowboard så stod det två små killar bakom mig, 5-6 år kanske.
Den ena frågade mig:
"Gillar du rosa?"
"Ja, rosa är ju jättesnyggt" svarade jag.
Då sa han till sin kompis:
"HAN gillar rosa!"

1. Varför får killar inte gilla rosa?
2. Fastän jag är helt blå och har en bräda med monster på så är jag tjej. Och jag sa att jag är tjej.

Passar perfekt!
Jag som just läst Som trolleri ska nu till Trollskogen i Hundfjället! Just nu sitter jag på den skakande bussen som ska gå snart.
Just nu läser jag Familjen Considines Förbannelse av Gareth P. Jones. Hittils är den jättebra!

Jippi!
Efter sju timmar från Stockholm är vi äntligen framme i Lindvallen!
Ha ett bra sportlov!

Vem är den där killen på bryggan? Han med tovigt hår, som går omkring med äkta guld i fickan? Och skulle Mona verkligen vilja sova i hans koja, med hans pappa som slåss?

En dag på landet när Mona går ut till bryggan sitter någon där. Någon hon aldrig sett förut. Han är annorlunda, och verkar lite borta. Söt men konstig.

Han gör saker som ingen vanlig kille skulle göra, och så hans fobi för vatten-kan bara vara en sak.

Mer vill jag inte avslöja! Men den är riktigt bra, en äkta kärlekshistoria!

Var det inte Oskar från X-factor i jeansjacka under Jalla dansa sawa?
Undrade bara om någon tycker som mig...