Tob och Lis låter bättre än Tob och Cissi. Cissi som just nu är sjuk... Eller inte. Det är liksom svårt att avgöra, när man har låtsats. Då blir man liksom sjuk. Som när man låtsas sova. Jag ska låtsas vara sjuk flera gånger. Så slipper jag se att det är sant att Lis och Tob är ihop. 
   Den där lappen... Det stod att han gjorde slut, och...
    Mina tankar avbröts av att mamma kom in. Med sig hade hon ett glas vatten, en kopp te och några kex. Långsamt slöt jag ögonen. Magen värkte, halsen ville sprängas och huvudet dunkade i takt med hjärtat. Som lyckades slå i takt till musiken som lade som ett täcke över min sömn och min dröm. Men det var inte vilken låt som helst; En änglalik sångröst sjöng om... Tob! Det var Lis röst! En bild på Tob och Lis kom upp. De gick där och höll varandra i händerna. De kollade på varandra och lutade sig närmare. Sen kom mamma fram och frågade hur jag egentligen mådde.  
   Tårarna bara rann ner för mina kinder. Jag begravde huvudet i kudden och vägrade prata. 
   Jag vet inte om jag somnade eller svimmade men nu är allt svart och det är jobbigt att röra på sig, eller tänka. Om allt bara kunde bli vitt så var jag och Tob ihop igen. Lis alltså...